Mitt i svårigheten finns möjligheten

Det är ofta mitt i mörkret som något tänds. Inte nödvändigtvis ett svar, en lösning eller ett genombrott – utan bara en liten gnista. Ett skifte i perspektiv. En öppning. En fråga som leder till nästa steg.

Vi talar ofta om motgång som något vi ska “komma över”. Men vad händer om vi istället går in i den? Låter den tala. Låter den forma oss. Låter den avslöja det vi annars aldrig skulle ha sett?

Möjligheten är inte alltid vacker. Men den är äkta.

Möjligheten i svårigheten är inte alltid glamorös.

Det är inte alltid ett “nytt jobb”, en “ny kärlek” eller en “ny början”.

Ibland är det bara en ny insikt. En styrka du inte visste att du bar på. En gräns du äntligen sätter. En sanning du inte längre gömmer.

Det är där kraften bor.

I det nakna, det ofärdiga, det smärtsamma.

Och det är där du formas.

Formad i kraft – inte i perfektion

Jag tror inte längre på perfektion. Jag tror på närvaro.

Jag tror på att leva djupt i det som är, hur brutalt eller vackert det än är.

Du kanske just nu går igenom en av dina tyngsta perioder. Eller så känner du bara att något inte riktigt stämmer, men du kan inte sätta ord på det. Kanske är det inte ett fel – kanske är det bara början på något nytt.

Lita på processen. Lita på din kraft.

Reflektionsfråga:

Vad har din senaste svårighet visat dig – som du inte skulle ha sett annars?

Skriv gärna en kommentar eller reflektera i din egen dagbok. Orden har en kraft när de får ta form.